Sverige under 1900-talet

Viktiga årtal som format dagens Sverige.

Historien är inte lagbunden. Det är först i backspegeln som vi tycker oss urskilja viktiga händelser och orsakssamband som lett fram till dagens situation. Makten över historieskrivningen är också makten över samtiden. Hur vi tolkar det förgångna påverkar hur vi uppfattar nuet. I den här föreläsningsserien utgår vi från tre årtal med stor politisk laddning: År 1918, 1930- talet och det mytomspunna 1968. Förutom enstaka spektakulära händelser skall vi belysa de stora rörelserna under ytan som format dagens Sverige.

 
Feb 20    Sverige 1918 – demokratins genombrott
                Ulrika Knutson
Ulrika Knutson är journalist, författare och krönikör. Hon har även varit ordförande i  Publicistklubben. År 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Göteborgs universitets humanistiska fakulteten. Hon fick 2018 det av Smålands Akademi nyinstiftade Jon Engström-priset.
 
År 1918 pågick slutstriden om allmän och lika rösträtt i Sverige. Det året stod Sverige på revolutionens rand. Första världskriget pågick, livsmedelsbristen var skriande och spanska sjukan härjade i landet. Gustav V packade väskorna och förberedde sig på att fly landet.
Ändå slutade allt med en typisk svensk kompromiss - en demokratisk revolution. Allt kom att förändras i grunden. Viktiga steg inom politik, kultur och arbetsmarknad togs mot det samhälle vi tar för givet idag. Men hur gick det för jämställdheten och kvinnornas kamp för lika rättigheter?
                                         

Mars 27   1930-talet – Rasinstitut och Folkhem
                 Maja Hagerman                                                                                                                   
Maja Hagerman är författare, vetenskaps­journalist och krönikör i DN. Hon har skrivit ett flertal fackböcker om svensk historia. Hon fick Augustpriset 1996 och har producerat ett tiotal dokumentärer för SVT. Maja Hagerman blev hedersdoktor vid Uppsala Universitet 2012.

Sverige var först i världen med ett rasbiologiskt institut. Det rådde en anda av nationell samling kring frågan. Riksdagsmän i alla politiska partier från vänster till höger ställde sig bakom beslutet. Syftet var att slå vakt om nationens främsta naturtillgång: Folket. Ingen annanstans inom den vita rasen fanns en germansk folkstam som var så ren och oblandad som här, hette det då. Sverige blev en spetsnation inom rasforskning. Hur mycket av detta lever kvar i dagens politiska diskussion kring orden ”nation”, ”kulturarv” och ”svenskhet”?


April 17   1968                
               Henrik Berggren                                                                                        
Henrik Berggrenär f.d. journalist och ledarskribent på DN, fil.dr i historia och författare av ett flertal böcker. Bl.a. den mycket hyllade Palmebiografin.

Ständigt detta 1968! Idealiserat och utskällt, mytomspunnet och omtvistat. Berggrens arbetshypotes är att den känslomässiga laddningen ytterst beror på att det är den senaste i en lång serie utbrott av oordning som utlovat mänsklighetens förnyelse.”Frihetens rike tycktes ligga inom räckhåll”. Men samtidigt pågick det vanliga livet i Sverige. Pingströrelsen hade det året 90 000 medlemmar – jämfört med den maoistiska organisationen KFML:s 700. På ytan slutade allt med ett revolutionärt antiklimax men vilka långsiktiga verkningar hade detta auktoritetsuppror?


Avgift             200 kr för hela serien. Övriga erlägger 100 kr per föreläsning.
Tid                 Onsdagar enligt ovan kl. 13.30 – c:a 15.00
Lokal             Lorensbergskyrkan, Lorensbergsleden 8, Kalmar
Ansvarig        Lars Carlsson. Tfn 070 217 05 71
 


I konstens och arkitekturens värld
Fred Johanson
I tre föreläsningar möter vi fantastiska konstnärer och spännande byggnadshistoria. Konsthistorikern Fred Johanson är vår guide och med honom möter vi kända och mindre kända personer och platser. Vi får ta del av bakgrunden och de olika konstriktningarna.
 
April 11  Colección del Museo Ruso
              Ryska Museet i Malaga är den första filialen i Västeuropa till Ryska Museet i
              S:t Petersburg. Museet är beläget i en tobaksfabrik från 1920-talet och rymmer en
              av världens mest betydelsefulla samlingar av avantgarde-konst från början av
              1900-talet. Vi ser gammal tsar-konst samt den intressante modernisten Alexej
              Jawlensky (1864-1941).
 
April 25  Ulrica Hydman Vallien
              Denna spännande konstnär, formgivare och personlighet avled 2018 strax före
              sin 80-årsdag. Vi minns henne bl.a. från utställningar på VIDA Museum och
              Konsthall där hennes konstnärsliv presenteras i ett eget permanent visningsrum.
              Ulricas bildkonst, glas och design är rikligt representerat runt om i världen.

Maj  9    Alhambra
              Den världsberömda palatsanläggningen i Granada är ett av den moriska kulturens
              viktigaste och elegantaste minnesmärken. Det är ett stort palatsområde som
              uppfördes av den moriska Nasriddynastin och nu är ett världsarv tillsammans
              med trädgården Generalife och stadsdelen Albiacin intill Alhambra.
 
Deltagarantal      50
Avgift                  200 kr för hela serien
                           Övriga är välkomna i mån av plats och betalar 100 kr per föreläsning.
Tid                      Torsdagar enligt ovan kl. 13.30 – c:a 14.30
Lokal                  Kalmar Konstmuseum, Stadsparken, Kalmar
Ansvarig             Lasse Ernst Tfn 070 640 62 84



Klassisk musik 
Sune Berglund
Sune Berglund är sekreterare i Kammarmusikföreningen i Kalmar och har under många år varit ledare för en lyssnargrupp med klassisk musik.
Vårens program kommer att ta upp några av de största kompositörerna, Bach, Haydn, Beethoven och Brahms.
 
Jan 23                  Johann Sebastian BACH 
Feb 6                    Franz Joseph HAYDN 
Feb 20                  Wolfgang Amadeus MOZART
Mars 6                  Ludwig van BEETHOVEN
Mars 27                Johannes BRAHMS